när det enda jag behöver säga är tre små ord
kär. inte kär.
åka. inte åka.
flytta. inte flytta.
plugga. inte plugga.
lycklig. inte lycklig.
varför har det blivit så många "inte" på sistone. negativt. sådan jag inte vill vara. jag inte är.
men om man själv är som en berg- och dalbana som aldrig saktar ner. hur ska någon lyckas hinna hoppa på?
jag vill bli läst, utan att behöva öppna mig. bli älskad utan att behöva känna mig skyldig. ge utan att känna mig naken.
för mkt begärt? kanske. egoistiskt? säkert.
o denna någon som etsar sig fast i min hjärna. är så kär. o så okär. samtidigt.
det svåraste som finns är att gilla sig själv. o så dom där tre små orden...
Kommentarer
Trackback
